Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga och diskutera olika förslag på åtgärder för att öka andelen kvinnor på ledande befattningar i svenskt arbetsliv. Vår avsikt är att skapa en teoretisk förståelse för åtgärdsförslagen utifrån ett feministiskt samt organisationsteoretiskt perspektiv. Uppsatsen är en kvalitaitv dokumentstudie som baserats på ett urval av svenska tidningsartiklar. Studien har resulterat i en kategoriseringsmodell av åtgärderna som visar att problemområdet är av komplex art samt att teorierna skiljer sig åt i angreppsätt till problematiken. Liberalfeminismen och organisationsteorin stödjer de åtgärder som skapar förutsättningar för en numerär ökning av kvinnor på ledande befattningar.

Uppsatsen behandlar ämnet city branding, där undersökningen har för avsikt att bidra till en djupare förståelse för en mindre del inom denna varumärkesskapande process. Genom att sammanföra befintliga teorier inom ämnet city branding presenterar vi en ny teoretisk modell som framhåller betydelsen av att en stads styrande aktör överför sin uttalade vision, värden och framtidsplaner till dess sub-brands. Detta för att kommunicera ett enat budskap, då sub-brands utgör en del i styrande aktörers varumärkespositionering. Den nya teoretiska modellen tydliggör förhållandet mellan varumärkesidentitet och varumärkespositionering genom det vidgade begreppet ledande vision, som i komplexiteten inom citybrandingprocessen kan fungera som ett styrverktyg. Fallstudien utgår från staden Helsingborg, där vi undersöker hur Helsingborgs Stads kommun som en styrande aktör överför sin ledande vision, innefattande uttalad vision, värden och framtidsplaner, till dess sub-brand Helsingborgsfestivalen.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken.

Syftet med examensarbetet har varit att få en inblick i de manliga restaurangägarnas syn påledarskap och jämställdhet, samt hur de arbetar med frågor kring ämnet. Fyra manligarestaurangägare valdes ut strategiskt för kvalitativa intervjuer. En analys av det empiriskamaterialet gjordes for att hitta likheter i restaurangägarnas svar. Resultatet som baserar sig pårestaurangägarnas åsikter och erfarenheter av ledarskap och jämställdhet, är att det ska varakunskap och inte kön som är avgörande för tillsättandet av chefer och ledare. Trots dessaåsikter är det ingen av restaurangägarna som arbetar aktivt med jämställdhetsarbete, men fleraser sig som ledande inom jämställdhet..

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats är deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden är en survey genom dokumentstudie, av främst kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrån både ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter.

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har därigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebär att reglerna blir svåra att tillämpa och implementeringen blir svår. Införande av nya redovisningsregler innebär förändringar för företagen och detta ställer krav på att företagen håller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hålla sig uppdaterad går till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

Projektarbete är ett dominerande arbetsätt inom de flesta branscher. I IT/IS-branschen är det utbrett arbetssätt och en central del av hur organisationer är uppbyggda. I denna uppsats behandlar vi projektarbete inom IT/IS-branschen, med fokus på tid- och resursplanering, samt realisering av mjukvaruprojekt. Utifrån ledande projektledningsmetodik tas ett mätinstrument fram med tänkta funktioner i ett projektplaneringsverktyg, för att vidare undersöka ledande verktyg på marknaden. Projektarbete är historiskt sätt ett nytt fenomen, och fortfarande finns det mycket outforskat.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur information kan hanteras med ett integrerat affärssystem till stöd för controllers och personer med ledande befattningar.Metod: Vi genomförde en fallstudie där vi intervjuade controllers och personer med ledande befattningar på WSP. Detta för att kartlägga de informationsbehov som finns utifrån deras centrala arbetsuppgifter. Med utgångspunkt från en teoretisk referensram och med vetskap om deras informationsbehov analyserade vi hur information kan hanteras med hjälp av ett integrerat affärssystem till stöd för dem.Resultat: För personer med ledande befattningar handlar det ofta om att få information för att ta sig till beslut, och de behöver oftast olika sorters information. Controllern har en central roll för att hantera och vidarebefordra information, och det är viktigt att det finns bra verktyg för att hantera och distribuera information. Ett integrerat affärssystem kan vara till stöd för hantering och spridning av information, och vid utformandet av affärssystemet är det viktigt att skapa en presentation av informationen som stimulerar användaren och ger möjlighet för användaren att förstå dess innehåll.